Arvsrätt – hur ska kvarlåtenskapen fördelas?
När en person har avlidit kan det ibland väckas osäkerhet kring hur kvarlåtenskapen ska fördelas. För att osämja och konflikter ska undvikas finns i Sverige en lag som reglerar just detta, nämligen arvsrätten. Ett testamente kan ibland hjälpa till att fördela arvsrätten enligt den avlida personens egen vilja men fortfarande med hänsyn till de lagar och bestämmelser som finns.
Arvsrätten sker i en viss ordning, så kallad arvsordning. I första hand ärver den avlidnes barn och barnbarn kvarlåtenskapen, men finns det inga barn eller barnbarn så går man ner till andra hand där den avlidnes föräldrar och syskon har rätt att ärva. Finns det inga barn, barnbarn, föräldrar eller syskon kan också den närmsta släktingen i livet ärva den kvarlåtenskap som finns hur långt bort i släktledet det än är.
Om den avlidne däremot är gift så ärver dennes make/maka all kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Eventuella barn i äktenskapet får därmed vänta med att få ut sin egen arvslott. Är det däremot särkullbarn från tidigare förhållanden eller äktenskap ska arvslotten fördelas ut till dessa i samband med dödsfallet. Maken/maka har alltså ingen rätt att besitta arvslotten för särkullbarn.
Finns det inga arvingar som är arvsberättigade tillfaller all kvarlåtenskap den Allmänna arvsfonden.